Sverige får för första gången etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning. Sjukvården har länge efterfrågat stöd för att fatta de svåra besluten om att avstå från eller avbryta påbörjad hjärt-lungräddning.

Överläkare Anders Ågård vid Angereds Närsjukhus har varit med om att ta fram de nationella riktlinjerna.

– Det finns både studier och erfarenhet som talar för att vården kan bli bättre på att handskas med den här typen av frågor och om vi inte blir bättre finns det en risk att vi både över- och underbehandlar patienter, säger han.

Utgångspunkten är alltid att sjukvården skall försöka rädda liv, men enligt Anders Ågård uppstår ofta situationer där man kan fråga sig om de livsuppehållande åtgärderna är till gagn för patienten, om det är meningsfullt att utsätta en patient för åtgärder som har tveksam effekt och där chansen att lyckas är väldigt begränsad.

Hittills har det saknats riktlinjer som har status av att vara nationella riktlinjer.

För tre år sedan inleddes arbetet som involverat Svenska läkarsällskapet, Svensk sjusköterskeförening och Svenska rådet för hjärt-lungräddning. De nya nationella riktlinjerna handlar alltså inte om hur hjärt-lungräddning skall utföras, utan när den skall sättas in.

– Det är ju inte för att vi skall prioritera på grund av ålder, att det har med resurser att göra, utan det handlar helt enkelt att göra det som är bäst för patienten.

Trots att döden är ständigt närvarande i vården har sjukvårdspersonal svårt att närma sig de här frågorna och behöver riktlinjer som man kan förhålla sig till, menar Anders Ågård.

Det viktigaste punkterna i de nationella riktlinjerna är dels att alla beslut som tas om hjärt-lungräddning, så kallad HLR, skall dokumenteras på ett sådant sätt att man skall kunna se om de varit etiskt försvarbara, dels skall patienter och anhöriga vara väldigt delaktiga.

– Patienter som kan och vill delta i beslut om HLR och annan livsuppehållande behandling skall alltid få den möjligheten och det tycker jag kanske är det allra viktigaste ett det borde vara en självklarhet med den här typen av samtal.

Just frågor som rör hjärt-lungräddning kräver ett tydligt ställningstagande.

– Man vet ju inte vilka patienter som kommer att drabbas av hjärtstopp och för att man inte skall göra HLR så måste man på förhand ha bestämt sig för det. I själva hjärtstoppssituationen kan man inte börja fundera på om man skall återuppliva eller inte - då måste det finnas ett tydligt ställningstagande.

Inom några veckor kommer de nya etiska riktlinjerna att läggas ut på bland annat Svenska Läkarsällskapets hemsida.

Källa: Nyheter/Ekot Nyheter/Ekot