Besök: idag 703, vecka 3.207, månad 24.313  förra: dagen 1.207, veckan 9.009, månaden 36.747
Pensi Rescue Oy produkter PPPress RescueSALE

Stora skillnader i utbildningar för blåljusförare

Tid att läsa
4minuter
Läst

Stora skillnader i utbildningar för blåljusförare

22 februari 2017 - 11:57
0 kommentar/er

Det är stora skillnader över landet i hur mycket förarutbildning de som kör brandbilar och ambulanser får innan de sätter sig bakom ratten i skarpt utryckningsläge.

Ambulanssjuksköterskan Ann Ljungström i Karlstad och brandmannen Niclas von Essen i Jämtland har båda lång erfarenhet av att köra utryckningsfordon. Båda säger samma sak: att köra stora tunga fordon under utryckning med blåljus och siren ställer väldigt höga krav på föraren. Inte bara för att det går fort, utan också för att det kan vara svårt att läsa av den övriga trafiken.

Det händer ofta att bilister blir väldigt stressade när de märker att ett utryckningsfordon har hunnit ikapp dem bakifrån och att de då ställer sig på bromsen eller kanske börjar svänga kraftigt med bilen över vägbanan.

– Det är många som inte använder sina backspeglar och som inte ser oss ordentligt, säger Ann Ljungström.

– Man vet aldrig hur en privatperson kommer att agera när du kommer ikapp med blåljusen påslagna. Folk får ibland panik när man kommer ikapp dem och reagerar väldigt underligt, berättar Niclas von Essen.

Under de senaste tio åren har 907 personer skadats under utryckning inom polis, ambulans och räddningstjänst och elva personer har omkommit, visar preliminär statistik från Transportstyrelsen över åren 2007 - 2016. Framför allt är det i storstadsregionerna som olyckorna sker.

En av de absolut vanligaste olyckssituationerna är att utryckningsfordonet hinner ikapp bilen framför. Olyckor i korsningar är också vanliga, liksom dikeskörningar och andra singelolyckor.

I dag finns det ingen nationellt samordnad utbildning av blåljusförare. Utan det är kommuner, landsting och regioner som ansvarar för att utbilda förarna och som bestämmer lokalt vilken nivå man ska lägga sig på. Det har resulterat i att det ser olika ut i olika delar av landet vilken utbildning som förarna får innan de ger sig ut i trafiken i skarpt läge. Polisen har en egen förarutbildning.

Enligt fackförbundet Kommunal så finns det brandmän som kör stora brandbilar utan att någonsin ha övat halkkörning med ett så stort fordon. Kommunal har länge drivit frågan om att införa ett speciellt utryckningskörkort som ska gälla för alla blåljusförare för att utbildningsnivån ska bli densamma oavsett var i landet du jobbar. 

I Norge har man infört ett sådant körkort. Men hittills har frågan inte vunnit något verkligt gehör i Sverige.

Inom räddningstjänsten i Jämtland finns det 32 brandstationer och de flesta brandmännen är räddningsmän i beredskap, det som brukar kallas för deltidsbrandmän. För dem kan det gå flera veckor mellan utryckningstillfällena, berättar Niclas von Essen, som är avdelningschef på teknikavdelningen vid Jämtlands räddningstjänstförbund.

– De jobbar ju med det här på kvälls- och jourtid och de kör väldigt lite tunga fordon. Det gör att de är ovana vid att hantera stora tunga fordon och ovana vid att köra utryckningskörning. Och de är ovana vid hur folk reagerar när man kommer ikapp med blåljusen påslagna. Så de har en svår situation våra brandmän när de kör brandbilar i hög fart.

Att öva riskfyllda utryckningssituationer på allmän väg är alldeles för farligt. Niclas von Essen berättar att brandmännen i Jämtland får köra på speciella körgårdar för att lära sig att hantera själva lastbilen, men mer än så blir det inte innan det är dags att sätta sig bakom ratten och slå på blåljusen.

– Ren praktisk utryckningskörning, nej det får de inte, säger Niclas von Essen, som önskar att det såg annorlunda ut.

I Skövde har ambulansverksamheten utvecklat en ambulanssimulator tillsammans med bland annat Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI. Det är hittills den enda simulatorn i landet speciellt framtagen för utbildning av utryckningsförare.

Får Niclas von Essen som han vill kommer även räddningstjänsten i Jämtland att ha en liknande simulator snart som brandmännen kan öva på. Haken är förstås: vem ska betala vad och vilka vill vara med? Någon nationell samordning för utbildning av blåljusförare finns inte.

Simulatorträning är obligatoriskt inom flyget och används numera även vid utbildning av tågförare. Kan hända blir det vanligare med simulatorträning för utryckningsförare i framtiden också. Det hoppas i alla fall Jonas Åsberg, utbildningsledare för ambulanssjukvården vid Skaraborgs sjukhus, som har varit med och arbetat fram ambulanssimulatorn i Skövde.

Simulatorn i sig ser inte så märkvärdig ut. Den påminner om ett arkadspel med ett förarsäte, tre skärmar, en ratt och så gas- och bromspedaler.

För rutinerade förare behövs en mer avancerad simulator, berättar Jonas Åsberg, men för nya orutinerade förare är det här ett bra komplement till övrig utbildning. Speciellt när det gäller att lära sig hantera just irrationellt körbeteende från andra trafikanter.

– Inom ambulanssjukvården är trafiken vår absolut värsta riskmiljö. Det är där olyckorna händer och det är där vi förolyckas, säger Jonas Åsberg, som själv har arbetat inom ambulanssjukvården sedan i mitten av 80-talet. Även han efterlyser en nationell utbildning av utryckningsförare.

– Ett nationellt körkort eller någon nationell utbildning som gäller alla blåljusorganisationer, det är det vi saknar i Sverige. Hade vi haft ett riksdagsbeslut på att alla blåljusorganisationer ska ha en bokstav extra i sitt körkort eller någon annan typ av förarintyg med en kvalitetssäkring, då hade vi kunnat få en jämnare kvalitet över hela Sverige.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, anser att ansvaret om att få till en likvärdig utbildning för alla landets utryckningsförare ligger på myndigheterna MSB, Trafikverket och Socialstyrelsen. SKL har diskuterat frågan tidigare med myndigheterna men då ledde det ingenstans, berättar sektionschefen Ann-Sofie Eriksson.

– Vi har haft frågan uppe med myndigheterna tidigare och vi konstaterar att de inte har gjort någonting i frågan. Så då har kommunerna och landstingen arbetat själva utifrån sina förutsättningar. Men det finns självklart ett behov av statligt stöd, säger Ann-Sofie Eriksson, och tillägger att de kommer att lyfta utbildningsfrågan igen.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6635670

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
CAPTCHA
Detta testar att du är en människa och inte en spam-robot