Helsingborgsläkaren Niklas Nielsen har fått 20 miljoner till ett forskningsprojekt som ska svara på frågan om en patient med hjärtstopp mår bättre av att kylas ned eller inte.

Häromdagen meddelade statliga Vetenskapsrådet att tio medicinska forskningsprojekt i Sverige får dela på 168 miljoner. Det enda skånska projektet rör nedkylning av patienter med hjärtstopp och ansvarig är Niklas Nielsen, överläkare på Helsingborgs lasaretts intensivvårdsklinik.

– Jag känner mig lite omtumlad, men det är verkligen jätteroligt, säger han om beskedet att drygt 20 miljoner anslås för projektet som ska omfatta minst 1200 patienter i 14 länder och pågå i tre år.

Sedan Niklas Nielsen disputerade vid Lunds universitet är han forskare på halvtid och intensivvårdsläkare på halvtid. Han har tidigare fått forskningsbidrag från Gorthonstiftelsen och Thelma Zoegas fond i Helsingborg samt Hjärt- och lungfonden och studerat hjärtstopp, men aldrig tidigare i en så stor studie.
Helsingborgs lasarett, liksom flera andra sjukhus i hela världen, behandlar sedan länge vissa patienter genom att kyla ned dem. Djurförsök har visat att det kan vara bra och verkar kunna förebygga hjärnskador som kan drabba medvetslösa med hjärtstillestånd.
Men egentligen vet ingen säkert om nedkylning är bättre än vanlig behandling. Att få ett svar är forskningsprojektets syfte. En grupp på cirka 600 patienter som får kylbehandling ska jämföras med lika många som får vanlig behandling enligt rutinerna vid hjärtstopp.
– Det är patienter som kommer medvetslösa till sjukhus. 50 procent av dem överlever inte och om de klarar sig är risken stor för bestående hjärnskador på grund av syrebrist och för att hjärtat inte pumpar blodet, säger Niklas Nielsen.
Men om kroppstemperaturen sänks verkar det kunna minska skadorna vid syrebrist, bland annat för att ämnesomsättningen saktas ned och därmed kroppens skademekanismer.
Är det helt enkelt som att lägga en ispåse när man har slagit sig?
– Delvis, eftersom en ispåse förutom att lindra smärtan också gör att blodkärlen drar ihop sig och man kan stänga ned den skadliga processen. Bulan blir mindre. Men att motverka hjärnskada vid hjärtstopp är mycket mer komplicerat. Det handlar om en myriad av olika tillstånd hos patienten.
I studien ska patienterna kylas ned till kroppstemperaturen 33 grader. Lägre temperatur än så kan ge biverkningar. På Helsingborgs lasarett görs det med en så kallad kyldräkt. Den består av plattor som man kan klä in patientens kropp med. Plattorna innehåller cirkulerande kylvätska.

Det går också att kyla patienter intravenöst med kallt vatten eller koksaltlösning som kyler blodet från insidan. Erfarenheten har visat att resultatet blir detsamma oavsett vilken kylmetod som används.

Många av patienterna som råkar ut för plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus är i övrigt relativt friska men kan drabbas av akut hjärtinfarkt eller rytmrubbningar i hjärtat till exempel.

Till Helsingborg kommer i genomsnitt nästan en hjärtstoppspatient i veckan, men alla passar inte in i studien. Niklas Nielsen bedömer att det kan bli ett 30-tal av de totalt 1200 patienterna i studien som är från Helsingborgs lasarett.

Som med all forskning på människor har studien godkänts av en etikprövningsnämnd.

– Här handlar det dessutom om medvetslösa personer som är oförmögna att själva ta ställning. Det krävs ett godkännande från etikprövningsnämnd för att överhuvud taget få anslag, säger Niklas Nielsen.

Pengarna från Vetenskapsrådet, mellan sex och åtta miljoner årligen under de tre åren, går till att organisera studien. En gemensam databas ska byggas upp, oberoende så kallade monitorer som granskar de olika sjukhusens försök ska anlitas, viss utbildning måste genomföras och hela administrationen med upp till 500 inblandade i de olika länderna ska byggas upp, bland annat.

När allt arbete är genomfört, skulle resultatet kunna bli att det inte finns något bevis för att nedkylning är bättre än vanlig behandling.

– Ja, men studien kommer också att kunna tillföra annan viktig kunskap. Vi kan till exempel lära oss mer om prognosbedömning och bättre kunna avgöra när vi ska göra allt för patienten eller när intensivvården bör avbrytas. Om en fråga besvaras, brukar det uppstå 20 nya.

– Vi kommer också att kunna följa de här patienterna bättre. De har ju varit med om något oerhört - att hjärtat har stannat och de har varit borta från livet. Men det finns inga rutiner kring omhändertagandet som man har för till exempel strokepatienter. Vi bara vinkar av dem och säger lycka till. En del drabbas av depressioner och ångest, bland annat för att deras hjärta ska stanna igen, säger Niklas Nielsen.

Studien innebär ett samarbete mellan en rad olika yrkesgrupper och medicinska specialiteter, bland annat neurologer, kardiologer och fysiologer. Till våren sätter arbetet igång.

http://www.hd.se/2016-12-10/forsok-pa-lasarettet-med-nedkylning-av-patienter-med-hjartstopp