Nyheter från Vårdförbundet

Vårdförbundet student har fått en ny styrelse, med män i majoritet och en blivande biomedicinsk analytiker som ordförande.

Oroande – det säger Socialstyrelsen om att så få patienter i primärvården ges stöd och råd om rökning och alkohol. Betydligt fler skulle också behöva hjälp med att äta bättre och komma igång med fysisk aktivitet.

Som iva-sjuksköterska vet Lina Bergman hur svårt och riskfyllt det är att flytta en patient från intensiven till andra delar av sjukhuset. Nu belönas hon med ett stort stipendium för sin forskning.

Hur är det med flåset? En ny studie visar att vuxna svenskar kraftigt försämrat konditionen de senaste årtiondena. Andelen med hälsofarligt dåligt flås har gått från 27 till 46 procent.

Det är mycket olyckligt att Anna Nergårdhs utredning om framtidens primärvård har så starkt läkarfokus – distriktssköterskornas viktiga roll måste lyftas fram mer. Det skriver Vårdförbundet i sitt remissvar.

Sjuksköterskor som jobbar med telefonrådgivning på vårdcentral kan göra mycket för att stötta sjukskrivna. Men då behövs mer utbildning. Det visar sjuksköterskan Linda Lännerströms avhandling.

Nu när vi fått veta att det jobbar sjuksköterskor i Sverige som lurat till sig legitimationen, då måste Socialstyrelsen och arbetsgivarna agera. Det säger Sineva Ribeiro efter Uppdrag gransknings avslöjande.

För över ett år sedan skickade Folkhälsomyndigheten ett förslag till regeringen om att införa allmän hpv-vaccination även för pojkar. Men i och med den politiska osäkerhet som uppstått efter valet har förslaget blivit liggande.

När sjuksköterskan Lisa Petersson fick höra att Sahlgrenska måste göra besparingar i ett redan pressat och oroligt läge bestämde hon sig för att skriva en debattartikel och berätta om sin verklighet: "känslan av otillräcklighet är enorm".

Lilla Karl Wiman är bara tre veckor. Redan på dagens besök bjuds hans pappa in av bvc-sjuksköterskan för ett eget samtal. "Det verkar jättebra, risken är ju att man känner sig lite som ett bihang", säger han.

Larm som inte används, avvikelser som inte skrivs och anställda som inte vågar polisanmäla. En revisionsrapport pekar på flera brister i Region Östergötlands arbete mot hot och våld inom vården.

Först efter att ha kontaktat vården ett flertal gånger fick föräldrarna svar på varför deras nyfödde son hade en bula i huvudet. Det visade sig vara en skalpelektrod som hade glömts kvar kvar efter förlossningen.

Genom att hämma ett särskilt protein minskar signalerna som triggar igång inflammationen. En upptäckt från Karolinska institutet ger hopp om nya sätt att behandla inflammationssjukdomar som sepsis, KOL och allvarlig astma.

Det är vanligt med etiska konflikter kring beslut om svårt sjuka patienter som ska ges hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Läkare och sjuksköterskor har olika perspektiv, visar studier som gjorts av sjuksköterskan Mona Pettersson.

Korten är tänkta att vara en daglig påminnelse om vad som är viktigt att tänka på så att antibiotika används på rätt sätt. Förhoppningen är att sjuksköterskor som arbetar på slutenvårdsavdelningar ska bära det med sig i fickan.

Argsinta och frånvarande chefer har en negativ inverkan på medarbetarnas motivation. Det kan också leda till att fler blir sjuka eller slutar. Beror det på att den destruktiva chefens egen arbetsmiljö är dålig? Det ska forskare undersöka.

Glädje och sorg. Reaktionerna på gårdagens beslut om att Barnmorskeförbundet blir en del av fackförbundet SRAT kom direkt. ”Vi är många som gråter i dag", säger barnmorskan Ann-Sofie Blixt Källner samtidigt som Barnmorskeförbundets styrelse ser fram emot att axla det fackliga ansvaret.

När tre specialistsjuksköterskor skulle förbättra vården på akuten i Kristianstad började de med att fråga patienterna: Vad behöver ni? Vissa svar överraskade.

Nästan dagligen kommer nya larm om brist på sjuksköterskor, missnöje med löner, dålig arbetsmiljö och stress. Sjuksköterskan Carina Ahlstedt har i stället forskat på vad det är som får sjuksköterskor att trivas och stanna på en arbetsplats. Nu har hon svaret.

Analyser av svenska ungdomars blod och urin visar att de flesta får i sig tillräckligt mycket vitaminer och mineraler, förutom järn. Nästan var tredje tonårstjej visar tecken på järnbrist.